Min fina dotter

Du bara växer o växer, känns som att jag inte hinner med.
Nyss var du ju en liten bebis och det största ljud du gjorde ifrån dig var lite gnäll när du var hungrig eller hade gjort i blöjan.
Nu kan du prata, jaa herregud vad du kan prata. Varje dag säger du flera nya ord, och meningar! När började du med det? Häromdagen förstod jag verkligen HUR stor du blivit när du sa åt mig när jag pratade i telefonen, rätt sur i rösten: NEJ mamma, inte prata!! Och så skulle du ta telefonen ifrån mig.
Och det finaste som finns är att du helt plötsligt bara kan komma fram till mig o säga : mamma. Och sen ger du mig en sån stor o mysig kram att jag bara smälter. Våran lilla sessa. Om du bara visste hur älskad du är!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0